Genomgång kapitel 8

I kapitel 8 är det i huvudsak på verbsidan det händer nya saker; vi möter nämligen här 1:a person singularis och pluralis av alla tempus.

Tempus bildade på presenstammen

För de tempus bildade av presensstammen är personändelserna:

                        Aktivum                    Passivum

Sing. 1 pers.      -o, -m                     -or, -r

Plur. 1 pers.      -mus                       -mur

1 person singularis & pluralis presens indikativ aktivum

Bildas med presensstam + ändelse

·         I konjugation 1 försvinner stammens -a- i första person singularis

·         I konjugation 3A finns liksom i 3:e person singularis, bindevokalen -i- i 1 person pluralis

 

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

voco

 habeo

 rego

 capio

 audio

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocat

habet

regit

capit

audit

1 plur

vocamus

habemus

regimus

capimus

audimus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocant

habent

regunt

capiunt

audiunt

1 person singularis & pluralis presens indikativ passivum

Bildas med presensstam + ändelse

Person

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

vocor

habeor

regor

capior

audior

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatur

habetur

regitur

capitur

auditur

1 plur

vocamur

habemur

regimur

capimur

audimur

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocantur

habentur

reguntur

capiuntur

audiuntur

1 person singularis & pluralis presens konjunktiv aktivum

Bildas med presensstam + ändelse

·         Första person singularis har genomgående personändelsen -m

·         I första konjugationen blir presensstammens voca + moduskaraktär -e- ihopsatt till voce-

·         konjunktiv markeras av vokalen -a- utom i konj 1

Person

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

vocem

habeam

regam

capiam

audiam

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocet

habeat

regat

capiat

audiat

1 plur

vocemus

habeamus

regamus

capiamus

audiamus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocent

habeant

regant

capiant

audiant

1 person singularis & pluralis presens konjunktiv passivum

Person

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

vocer

habear

regar

capiar

audiar

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocetur

habeatur

regatur

capiatur

audiatur

1 plur

vocemur

habeamur

regamur

capiamur

audiamur

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocentur

habeantur

regantur

capiantur

audiantur

1 person singularis & pluralis imperfekt indikativ aktivum

Bildas av presensstammen + -ba-/-eba- + ändelse

·         Första person singularis har genomgående personändelsen -m

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocabam

habebam

regebam

capiebam

audiebam

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabat

habebat

regebat

capiebat

audiebat

1 plur

vacabamus

habebamus

regebamus

capiebamus

audiebamus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabant

habebant

regebant

capiebant

audiebant

 

1 person singularis & pluralis imperfekt indikativ passivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocabar

habebar

regebar

capiebar

audiebar

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabatur

habebatur

regebatur

capiebatur

audiebatur

1 plur

vocabamur

habebamur

regebamur

capiebamur

audiebamur

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabantur

habebantur

regebantur

capiebantur

audiebantur

1 person singularis & pluralis imperfekt konjunktiv aktivum

Bildas av presens infinitiv + personändelse

·         Första person singularis har genomgående personändelsen -m

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocarem

haberem

regerem

caperem

audirem

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaret

haberet

regeret

caperet

audiret

1 plur

vocaremus

haberemus

regeremus

caperemus

audiremus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocarent

haberent

regerent

caperent

audirent

 

1 person singularis & pluralis imperfekt konjunktiv passivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocarer

haberer

regerer

caperer

audirer

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaretur

haberetur

regeretur

caperetur

audiretur

1 plur

vocaremur

haberemur

regeremur

caperemur

audiemur

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocarentur

haberentur

regerentur

caperentur

audirentur

1 person singularis & pluralis futurum simplex indikativ aktivum

Bildas av presensstammen +tempuskaraktär + ändelse:

·         I konjugation 1 och 2 tempuskaraktär -b- + bindevokal i eller u

·         I konjugation 3 och 4 tempuskaraktär -e- i alla personer utom 1:a person singularis fär den är -a-

·         Finns bara i indikativ

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocabo

habebo

regam

capiam

audiam

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabit

habebit

reget

capiet

audiet

1 plur

vocabimus

habebimus

regemus

capiemus

audiemus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabunt

habebunt

regent

capient

audient

 

1 person singularis & pluralis futurum simplex indikativ passivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocabor

habebor

regar

capiar

audiar

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabitur

habebitur

regetur

capietur

audietur

1 plur

vocabimur

habebimur

regemur

capiemur

audiemur

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabuntur

habebuntur

regentur

capientur

audientur

Tempus bildade på perfektstammen

Personändelser för tempus bildade av perfektstammen följer inte samma regelbundna mönster som hos de tempus som bildas av presensstammen, varför ändelserna tas upp vid respektive tempus.

 

1 person singularis & pluralis perfekt indikativ aktivum

Bildas av perfektstam + ändelse

Perfekt indikativ aktivum har följande ändelser:

                                Aktivum

Sing. 1 pers.       -i

Plur. 1 pers.       -imus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocavi

habui

rexi

cepi

audivi

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocavit

habuit

rexit

cepit

audivit

1 plur

vocavimus

habuimus

reximus

cepimus

audivimus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocaverunt

habuerunt

rexerunt

ceperunt

audiverunt

 

1 person singularis & pluralis perfekt konjunktiv aktivum

Bildas av perfektstam + ändelse

Perfekt indikativ aktivum har följande ändelser:

                             Aktivum

Sing. 1 pers.        -erim

Plur. 1 pers.        -erimus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocaverim

habuerim

rexerim

ceperim

audiverim

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaverit

habuerit

rexerit

ceperit

audiverit

1 plur

vocaverimus

habuerimus

rexerimus

ceperimus

audiverimus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocaverint

habuerint

rexerint

ceperint

audiverint

1 person singularis & pluralis perfekt indikativ passivum

Bildas av perfekt particip + presens av esse

·         Glöm inte att participet böjs som ett a3-adjektiv beroende på subjektets genus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocatus sum

habitus sum

rectus sum

captus sum

auditus sum

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatus est

habitus est

rectus est

captus est

auditus est

1 plur

vocati sumus

habiti sumus

recti sumus

capti sumus

auditi sumus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocati sunt

habiti sunt

recti sunt

capti sunt

auditi sunt

 

1 person singularis & pluralis perfekt konjunktiv passivum

Bildas av perfekt particip + presens konjunktiv av esse

·        Glöm inte att participet böjs som ett a3-adjektiv beroende på subjektets genus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocatus sim

habitus sim

rectus sim

captus sim

auditus sim

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatus sit

habitus sit

rectus sit

captus sit

auditus sit

1 plur

vocati simus

habiti simus

recti simus

capti simus

auditi simus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocati sint

habiti sint

recti sint

capti sint

auditi sint

1 person singularis & pluralis pluskvamperfekt indikativ aktivum

Bildas av perfektstam + ändelse

Pluskvamperfekt indikativ aktivum har följande ändelser:

                          Aktivum

Sing. 1 pers.       -eram

Plur. 1 pers.       -eramus

 

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocaveram

habueram

rexeram

ceperam

audiveram

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaverat

habuerat

rexerat

ceperat

audiverat

1 plur

vocaveramus

habueramus

rexeramus

ceperamus

audiveramus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocaverant

habuerant

rexerant

ceperant

audiverant

 

1 person singularis & pluralis pluskvamperfekt indikativ passivum

Bildas av perfekt particip + imperfekt indikativ av esse

·        Glöm inte att participet böjs som ett a3-adjektiv beroende på subjektets genus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocatus eram

habitus eram

rectus eram

captus eram

auditus eram

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatus erat

habitus erat

rectus erat

captus erat

auditus erat

1 plur

vocati eramus

habiti eramus

recti eramus

capti eramus

auditi eramus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocati erant

habiti erant

recti erant

capti erant

auditi erant

1 person singularis & pluralis pluskvamperfekt konjunktiv aktivum

Bildas av perfekt infinitiv + personändelse

Pluskvamperfekt indikativ aktivum har följande ändelser:

                                             Aktivum

Sing. 1 pers.                        -m

Plur. 1 pers.                         -mus

 

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocavissem

habuissem

rexissem

cepissem

audivissem

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocavisset

habuisset

rexisset

cepisset

audivisset

1 plur

vocavissemus

habuissemus

rexissemus

cepissemus

audivissemus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocavissent

habuissent

rexissent

cepissent

audivissent

 

1 person singularis & pluralis pluskvamperfekt konjunktiv passivum

Bildas av perfekt particip + imperfekt konjunktiv av esse

·        Glöm inte att participet böjs som ett a3-adjektiv beroende på subjektets genus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocatus essem

habitus essem

rectus essem

captus essem

auditus essem

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatus esset

habitus esset

rectus esset

captus esset

auditus esset

1 plur

vocati essemus

habiti essemus

recti essemus

capti essemus

auditi essemus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocati essent

habiti essent

recti essent

capti essent

auditi essent

1 person singularis & pluralis futurum exactum indikativ aktivum

Bildas av perfektstam + ändelse

Futurum exaktum indikativ aktivum har följande ändelser:

                             Aktivum

Sing. 1 pers.         -ero

Plur. 1 pers.         -erimus

·         Finns bara i indikativ

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocavero

habuero

rexero

cepero

audivero

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaverit

habuerit

rexerit

ceperit

audiverit

1 plur

vocaverimus

habuerimus

rexerimus

ceperimus

audiverimus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocaverint

habuerint

rexerint

ceperint

audiverint

 

1 person singularis & pluralis futurum exactum passivum

Bildas av perfekt particip + futurum simplex av esse

·        Glöm inte att participet böjs som ett a3-adjektiv beroende på subjektets genus

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

vocatus ero

habitus ero

rectus ero

captus ero

auditus ero

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatus erit

habitus erit

rectus erit

captus erit

auditus erit

1 plur

vocati erimus

habiti erimus

recti erimus

capti erimus

auditi erimus

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocati erunt

habiti erunt

recti erunt

capti erunt

auditi erunt

Esse

Efter alla dessa verbböjningar kan det även vara på sin plats att ta en titt på verbet esse i alla tempus.

Modus

Coniunctivus potentialis

 

Uttrycker möjlighet och används i försynta påståenden och frågor, när något sägs i mindre bestämd form eller framläggs som tänkbart. Negation non.

2:a person singularis återges i regel med "man"

  1. Presens och perfekt konjunktiv betecknar nutid eller kommande tid. Svenskan använder imperfekt: "skulle (kunna)".

Quis putet ...?/Quis putaverit ...?

Vem skulle kunna tro ...?

Non ausim.

Jag skulle icke våga.

  1. Imperfekt konjunktiv betecknar förfluten tid. Svenskan har pluskvamperfekt: "skulle ha (kunnat)"

Quis putaret ... ?

Vem skulle (ha) trott ... ?

Kasus

En ny undertyp av ablativdyker upp i detta kapitel:

Ablativus pretii

Vid verb som betyder "värdera, vara värd" och "köpa, sälja, kosta" uttrycks värdet och priset med ablativ. Denna ablativ är i grunden instrumental då den uttrycker medlet för värderingen eller köpet.

Frumenti modius tum erat binis sertertiis. En skäppa spannmål var då värd  två sestertier

Victoria multo sanguine stetit.                     Segern kostade mycket blod.

Bisatser

Konditionalsatser i potentiala fallet med imperfekt konjunktiv

Vi har tidigare gått igenom att det potentiala fallet i bisatsen har presens eller perfekt konjunktiv. Detta är det absolut vanligaste. Det finns dock sällsynta fall, då det i bisatsen står imperfekt konjunktiv, vilket betecknar förfluten tid.

Si quis id videret, urbem captam diceret.

Om man hade sett (skulle kunnat se) detta, skulle man ha kunnat säga (tro), att staden blivit intagen.

Konditionalsatser i irreala fallet

Bisatsens antagande och huvudsatsens följd framställs som något overkligt (irrealt).

Latinet har konjunktiv i båda satserna. Svenskan har i bisatsen konjunktiv (ibland indikativ), i huvudsatsen konjunktiv (ibland indikativ) eller helst konditionalis ("skulle, skulle ha").

Nota att "skulle" här endast få r användas i huvudsatsen och inte för att återge den latinska konjunktiven.

Tempus:

  1. Imperfekt konjunktiv betecknar liksom i svenskan närvarande tid. I huvudsatsen har svenskan oftast första konditionalis.

 

Si nunc adesset, responderet.

Om han nu vore här, skulle han svara.

Si id verum esse negarem, mentirer.

Om jag påstod att detta inte är sant, skulle jag ljuga.

  1. Pluskvamperfektum konjunktiv betecknar liksom i svenskan förfluten tid. I huvudsatsen har svenskan oftast andra konditionalis.

 

Si heri affuisset, respondisset.

Om han hade varit här igår, skulle han ha svarat.

3.      Kausala bisatser inledda av cum

Följs alltid av konjunktiv och regelbunden tempusföljd. Svenskan har indikativ.

Hannibal dolo pugnabat, cum par non esset armis.

Hannibal kämpade med list, emedan han var underlägsen i fråga om vapen.

Blandade karameller

Romersk datering

Romersk datering kan tyckas lite knölig och omständlig, och det är absolut inget du på detta stadium behöver plugga in, men som dock är ganska roligt att känna till.

1. Årtal anges på två sätt:

M. Tullio C. Antonio consulibus                             under Marcus Tullius och Gaius Antonius konsulat (= år 63 f. Kr.)

Anno septingentesimo octavo ab urbe condita (Anno DCCVIII a.u.c.)

                År 708 efter stadens grundläggning = 46 f. Kr.

Först på 500-talet togs Kristi födelse till utgångspunkt

                      Ante Christum natum     (a. Chr. n.)

                      Post Christum natum      (p. Chr. n.)

 

2. Månadernas namn är adjektiv:

Ianuarius

Februarius

Martius         Ursprungligen började året med denna månad vilket förklarar namnen på årets sista månader

Aprilis

Maius

Iunius

Iulius             Hette ursprungligen Quintilis den 5:e mån., men uppkallades efter Iulius Caesar

Augustus      Hette ursprungligen Sextilis den 6:e mån., men uppkallades efter kejsar Augustus

September

October

November

December

 

3. I varje månad fanns tre huvuddagar:

Kalendae, Kalendarum f.                     den 1:a dagen

Kalendae Ianuariae             den 1 januari

Nonae, Nonarum f.                               den 5:e dagen

                      Nonae Apriles                     den 5 april

Idus, Iduum f.                                        den 13:e dagen

                      Idus Iuniae                          den 13 juni

I månaderna Martius, Maius, Iulius och October (minnesord MILMO) inföll Nonae den 7:e och Idus den 15:e.

 

4. Datum

Caesar Idibus Martiis occisus est                          Caesar mördades den 15 mars

Pridie Kalendas Maias (pridie Kal. Mai.)                 den 30 april

Postridie Kal. Ian.                                                    den 2 januari

Se här:

Quinto Nonas Martias (V Non. Mart.)       den femte dagen före den 7 mars = 7-4 = 3 mars

Decimo kalendas Apriles (X Kal. Apr.)     10 dagar före den 1 april = 32-9 = 23 mars

Ofta använder man följande uttryckssätt:

Ante diem (a.d.)+ ordningstal

a.d.X Kal. Febr.(= ante diem decimum kalendas Februarias)   

den 10 dagen före 1 februari = 32-9 = 23 januari

(Nota! att prepositionen ante styr hela uttrycket i ackusativ)

a.d VIII Kal. Iul. (= ante diem octavum Kalendas Iulias)

                             den åttonde dagen före 1 juli = 32-8 = 24 juni

a.d. V. id. Ian. (= ante diem quintum Idus Ianuarias

                             den 5 dagen före 13 januari = 13-4 = 9 januari.

 

Frågepartiklar

I latin används oftast frågepartiklar i direkta frågor, medan man i svanskan och andra moderna språk vanligen använder sog av omvänd ordföljd för att markera fråga.

I enkla direkta frågor:

·        -ne? som är enklitiskt (dvs "hängs på" ett ord) och ansluter sig till satsens första mest betonade ord. Vid användande av -ne görs igen antydan om vilket svar som väntas på frågan. Frågepartikeln behöver inte översättas.

Videsne?             Ser du?

·        Nonne (= non + ne), används då man väntar (eller åtminstone skulle önska sig) jakande svar.

Nonne vides?                 Ser du inte?

·        Num används då man väntar (eller åtminstone skulle önska sig) nekande svar.

Num vides?                    Ser du verkligen?

·        An i betydelsen "(eller) kanske"

Hostes facile vincemus. An non pares iis sumus?

Vi ska besegra fienden lätt. Eller är vi kanske inte jämställda med dem?

I direkta disjunktiva frågor:

Frågepartikeln översätts inte, an översätts med "eller"

·        Utrum - an

Utrum verum est an falsum?   Är det sant eller falskt?

·        -ne - an

Verumne est an falsum?           Är det sant eller falskt?

·        - - an (första ledet saknas)

Verum est an falsum?                Är det sant eller falskt?

·        -ne/- - an non

Verum(ne) est an non?               Är det sant eller ej?

 

I enkla indirekta frågesatser

·        num eller enklitiskt -ne i betydelsen "om, huruvida"

Quaero, num recte fecerit.        Jag frågar, om han har handlat rätt.

Quaero, rectene fecerit.

·        an i betydelsen "om" hos Livius och senare författare

Interrogavi ipsos, an essent Christiani.          Jag frågade dem själva, om de var kristna.

·        an i betydelsen "om icke" efter nescio, haud scio, dubito "jag vet icke" och liknande uttryck.

Haud scio, an omnia vera sint.            Jag vet inte, om inte allt är sant = Troligtvis är allt sant.

I indirekta disjunktiva frågesatser

·        utrum - an "om - eller"

Utrum haec mea an vesta culpa sit, dubito.  Jag vet inte om detta är mitt eller ert fel.

·        -ne - an "om - eller"

Nescio verumne hoc sit an falsum     Jag vet inte, om detta är sant eller falskt.

·        - - -ne/ an (det första ledet saknar frågepartikel)

Incertum erat, vicissent victine essent.           Det var osäkert, om de hade segrat eller blivit besegrade.

 

Pluralis modestiae

Detta (anspråklöshetens pluralis) innebär att pluralis nos /noster används istället för singularis ego/ meus, där den talande eller skrivande träder tillbaka och förutsätter åhörarens eller läsarens medverkan i eller välvilliga inställning till vad han gör eller tänker.

Caesar, ut supra (nos) demonstravimus, in citiore Gallia erat.

                        Caesar var, som vi (jag) ovan omtalat, i hitre Gallien.

Nu tror vi att du är redo att börja med övningsmeningarna i kapitel 8! Du kan alltid gå tillbaka hit om du inte kommer ihåg. Om du misströstar och inte förstår, hör av dig till din kursledare så förklarar hon/han!


Bonam Fortunam!