Genomgång kapitel 4

I detta kapitel möter vi det sista av alla kasus: dativ. Hädanefter kommer vi "bara" att stöta på varianter/underavdelningar till de redan mötta kasusen.

Dativ används både för rena dativobjekt och betecknar "åt, till, för", samt för ett antal specialfall med egna namn som vi kommer till strax. Först tar vi dess böjningsformer:

Substantiv

Böjningsmönster

Kasus

Dekl. 1
Fem.

Dekl. 2
Mask

Dekl.2
oväsentligt -e

Dekl.2
Neutr.

Dekl. 3
Konsonantstam
Mask./Fem.

Dekl. 3
Konsonantstam
Neutr.

Dekl. 3
i-stam
Mask./Fem.

Dekl. 3
i-stam
Neutr.

Dekl. 3
Blandade klassen
Mask./Fem.

Dekl. 4
Mask./Fem

Dekl. 4
Neutr.

Dekl. 5

Singular

Nominativ

puella

servus

ager

bellum

rex

corpus

puppis

mare

civis

fructus

cornu

res

Genitiv

puellae

servi

agri

belli

regis

corporis

puppis

maris

civis

fructus

cornus

rei

Dativ

puellae

servo

agro

bello

regi

corpori

puppi

mari

civi

fructui

cornui

rei

Ackusativ

puellam

servum

agrum

bellum

regem

corpus

puppim

mare

civem

fructum

cornu

rem

Ablativ

puella

servo

agro

bello

rege

corpore

puppi

mari

cive

fructu

cornu

re

Vokativ

puella

serve

ager

bellum

-

-

-

-

-

-

-

-

Plural

 

Nominativ

puellae

servi

agri

bella

reges

corpora

puppes

maria

cives

fructus

cornua

res

Genitiv

puellarum

servorum

agrorum

bellorum

regum

corporum

puppium

marium

civium

fructuum

cornuum

rerum

Dativ

puellis

servis

agris

bellis

regibus

corporibus

puppibus

maribus

civibus

fructibus

cornibus

rebus

Ackusativ

puellas

servos

agros

bella

reges

corpora

puppes

maria

cives

fructus

cornua

res

Ablativ

puellis

servis

agris

bellis

regibus

corporibus

puppibus

maribus

civibus

fructibus

cornibus

rebus

Vokativ

puellae

servi

agri

bella

-

-

-

-

-

-

-

-

Vad är dativ?

De olika dativtyperna beskrivs allteftersom de dyker upp i texten. I kapitel fyra möter vi sju typer av dativ; dativobjekt, dativus commodi & incommodi, dativus possessivus, dativus relationis, dativus finalis samt dativ vid adjektiv.

Dativobjekt vid transitiva verb

Dativobjekt står vid många transitiva verb och betecknar den man gör något åt , till eller för. Det används på samma sätt som i svenskan, med undantag av att svenskan ofta använder prepositionsadverbial ("åt, till, för, från") istället för rena dativobjekt.

Pater filio librum dedit.                            Fadern gav sonen en bok/ Fadern gav en bok åt sonen.

Dominus servo villam committit.       Husbonden anförtrodde slaven lantgården/ Husbonden anförtrodde lantgården åt slaven.

Dativobjekt vid intransitiva verb

Dativobjekt står vid ett antal intransitiva verb, d.v.s. verb som inte har objekt. Dessa intransitiva verb motsvaras ofta av transitiva verb i svenskan.

Ex:

imperare omnibus gentibus

härska över alla folk

 

confidere servis

lita på slavarna

 

deesse deo suo

svika sin gud

Dativobjekt vid transitiva och intransitiva verb som är sammansatta med vissa prepositioner

Detta gäller verb som är sammansatta med prepositionerna ad, ante, con, in, inter, ob, post prae, sub, super.

Ex:

adesse alicui

hjälpa någon

 

interesse proelio

deltaga i striden

 

praeesse exercitui

anföra hären

Dativus commodi & incommodi

Kallas även för nyttans (commodi) respektive skadans (incommodi) dativ. Dessa två dativer anger den person eller sak som har fördel respektive skada av verbets handling. För att översätta denna dativ använder man lämpligast prepositionsuttryck.

Ex:

Gallis Caesar imperat frumentum exercitui.

 

Caesar ålade Gallerna att lämna spannmål för härens räkning.

Dativus possessivus

Uttrycker ägaren eller den/det som närmast berörs av verbets handling. Översätts oftast med possessiv genitiv eller prepositionsuttryck, ibland är det bäst med fri översättning.

Ex:

Transfigitur scutum Pulloni.

Pullos sköld genomborrades.

 

 

Skölden genomborrades för Pullo.

 

 

Pullo fick sin sköld genomborrad.

Dativus possessivus förekommer ofta vid esse. Oftast är det bäst att göra en fri översättning där dativen blir subjekt.

Ex:

Nunc est tempus mihi.

Nu har jag tid.

 

Hostibus nulla spes erat.

Fienden hade inget hopp.

 

 

 

Nota! Genom dativus possessivus vid esse framhävs det ägda, genom genitivus possessivus framhävs ägaren:

Ex:

Domus patri est.

Min far har ett hus.

 

Patris haec domus est.

Detta hus tillhör min far.

 

 

 

Dativus relationis

Betecknar den person enligt vars uppfattning något anges. Det är någons synpunkt och är sålunda väldigt subjektiv.

Ex:

Mihi purgatus est.

(För mig=) I mina ögon (i mitt tycke) är han rentvådd.

Dativus finalis

Består ofta av ett abstrakt substantiv och betecknar ändamålet med eller resultatet av en handling. Ofta har det styrande verbet även en dativus commodi/incommodi som betecknar den gynnade/missgynnade personen eller saken.

Dativus finalis står bl.a. vid esse = vara, tjäna lända till.

Ex:

alicui honori esse

vara en heder för någon

 

Cui id bono est?

Till vems fördel är detta?

 

Hoc ei dono datum est.

Detta fick han till skänks.

Dativ vid adjektiv

Dativ står vid många adjektiv, särskilt sådana som betecknar vänlig och ovänlig sinnesstämning, nytta och skada, likhet och olikhet, närhet och släktskap.

Ex:

Homo mihi carus est.

Mannen är mig kär.

 

Vir mihi propinquus.

En mig närstående person.

 

Mer genitiv

Genitivus qualitatis

Består av ett substantiv med attribut och anger egenskap eller beskaffenhet. Översätts med egenskapsgenitiv, prepositionsattribut eller adjektivattribut.

Ex:

puer decem annorum

en tio års (tioårig) pojke, en pojke på tio år

 

eius modi proelium

detta slags strid, en strid av detta slag

 

Mer ablativ

Ablativus Instrumenti

När vi mötte ablativus instrumenti i kapitel 2, nämnde vi att de står efter en del deponens och dess sammansättningar. Här följer en fullständig lista över dessa verb i presens infinitiv:

uti

använda, ha, visa

frui

njuta

fungi

sköta, förvalta, utstå

perfungi

slutföra

defungi

utstå

niti

stödja sig på

potiri

bemäktiga sig

vesci

äta

fidere (halvdeponens)

lita på

confidere (halvdeponens)

lita på

 

Ex:

uti armis

 

använda vapen

 

frui otio

 

njuta lugn, vila

Ablativus Modi

Betecknar sättet man gör något på, eller de omständigheter som åtföljer en handling.

  1. Används oftast med attribut:

Ex:

hoc modo

på detta sätt

 

more maiorum

enligt förfädernas sed

 

magna cura

mycket omsorgsfullt

  1. Vissa substantiv kan stå utan attribut:

Ex:

iure

med rätta

 

merito

efter förtjänst

 

silentio

under tystnad

Ablativus Causae

Ablativus causae mötte vi i kapitel 2. Här kommer en liten utveckling av denna undergrupp.

När ablativus causae står i passiv sats, måste den ofta översättas med agentadverbial:

Ex:

aliqua re delectari

roas av något

Om agenten betecknar person, uttryckes den med ab+ ablativ:

Ex:

ab aliquo delectari

roas av någon

 

Adjektiv

När det gäller adjektiv ser böjningsmönstret ut så här:

Adjektiv efter 1/2 dekl., bonus bona bonum:

Singular

Plural

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr

Nom.

bonus

bona

bonum

Gen.

boni

bonae

boni

Dat.

bono

bonae

bono

Ack.

bonum

bonam

bonum

Abl.

bono

bona

bono

Vok.

bone

bona

bonum

Mask.

Fem.

Neutr

boni

bonae

bona

bonorum

bonarum

bonorum

bonis

bonis

bonis

bonos

bonas

bona

bonis

bonis

bonis

boni

bonae

bona

Adjektiv efter 3:e deklinationen böjs så här:

1. fortis fortis forte

Singular

Plural

Kasus

Mask./Fem.

Neutr

Nom.

fortis

forte

Gen.

fortis

fortis

Dat.

forti

forti

Ack.

fortem

forte

Abl.

forti

forti

 

Mask./Fem.

Neutr

Nom.

fortes

fortia

Gen.

fortium

fortium

Dat.

fortibus

fortibus

Ack.

fortes

fortia

Abl.

fortibus

fortibus

2. acer acris acre

Singular

Plural

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr

Nom.

acer

acris

acre

Gen.

acris

acris

acris

Dat.

acri

acri

acri

Ack.

acrem

acrem

acre

Abl.

acri

acri

acri

 

Mask.

Fem.

Neutr

Nom.

acres

acres

acria

Gen.

acrium

acrium

acrium

Dat.

acribus

acribus

acribus

Ack.

acres

acres

acria

Abl.

acribus

acribus

acribus

3. ingens ingens ingens

Singular

Plural

Kasus

Mask./Fem.

Neutr

Nom.

ingens

ingens

Gen.

ingentis

ingentis

Dat.

ingenti

ingenti

Ack.

ingentem

ingens

Abl.

ingenti

ingenti

 

Mask./Fem.

Neutr

Nom.

ingentes

ingentia

Gen.

ingentium

ingentium

Dat.

ingentibus

ingentibus

Ack.

ingentes

ingentia

Abl.

ingentibus

ingentibus

 

Komparation av några oregelbundna adjektiv:

Ännu ett oregelbundet adjektiv:

Positiv

Komparativ

Superlativ

propinquus (närbelägen)

propior (närmare)

proximus(närmast)

Positiv och superlativ böjs liksom a3-adjektiven efter första och andra deklinationen, medan komparativ böjs efter 3 deklinationens konsonantklass (dvs med tillägg till poitivens böjningsstam med -ior för maskulinum och femininum, -ius för neutrum)

 

Verb:

Nytt tempus: imperfekt

Imperfekt betecknar dåtid, och används ofta för att beskriva en vana, något man brukade göra eller för att ge en bakgrundsbeskrivning till något. Den bildas av presensstammen, som vi repeterar här:

Konj 1

voca-

Konj 2

habe-

Konj 3A

reg-

Konj 3B

capi-

Konj 4

audi-

För att bilda imperfekt indikativ tar man för konjugation 1 & 2, stammen och lägger till ba + personändelse. Konjugation 3 & 4 får ett extra -e före -ba, dvs: stam + eba + personändelse.

Ändelser i imperfekt indikativ aktivum och passivum:

 

Aktivum

Passivum

3:e person singular

-bat/-ebat

-batur/-ebatur

3:e person plural

-bant/-ebant

-bantur/-ebantur

3 person singular & plural imperfekt indikativ aktivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabat

habebat

regebat

capiebat

audiebat

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabant

habebant

regebant

capiebant

audiebant

3 person singular & plural imperfekt indikativ passivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocabatur

habebatur

regebatur

capiebatur

audiebatur

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocabantur

habebantur

regebantur

capiebantur

audiebantur

 

För att bilda imperfekt konjunktiv går man lite annorlunda tillväga. Man tar nämligen helt enkelt presens infinitiv och lägger till aktiva respektive passiva personändelser. Här blir det ingen skillnad mellan de olika konjugationerna.

Ändelser i imperfekt konjunktiv aktivum och passivum:

 

Aktivum

Passivum

3:e person singular

-t

-tur

3:e person plural

-nt

-ntur

3 person singular & plural imperfekt konjunktiv aktivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaret

haberet

regeret

caperet

audiret

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocarent

haberent

regerent

caperent

audirent

3 person singular & plural imperfekt konjunktiv passivum

Person

Konj. 1
vocare

Konj. 2
habere

Konj. 3A
regere

Konj. 3B
capere

Konj. 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocaretur

haberetur

regeretur

caperetur

audiretur

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocarentur

haberentur

regerentur

caperentur

audirentur

 

Översättning av imperfekt

Imperfekt indikativ har samma tidsbetydelse som i svenskan, men har bara imperfektiv aspekt. Det uttrycker med andra ord en oavslutad, pågående handling och beskriver en situation, en sed eller vana. Imperfekt kan beskriva:

·         en enstaka pågående handling

Ex.

Centuriones ex eo loco, quo stabant, recesserunt.

 

Centurionerna drog sig tillbaka från den plats där de stod.

·         upprepad handling

Ex.

Romae bini consules quotannis creabantur.

 

I Rom brukade två konsuler väljas för varje år.

Som vi sade i kapitel 3: I berättelser använder man sig ofta av växlingen av imperfekt och perfekt. Där beskriver imperfekt bakgrunden, medan perfekt angiver de nya händelserna och förändringarna. Imperfekt ger svar på frågan: "Hur var det då?", medan perfekt svarar på frågan: "Vad hände sedan?"

Imperfekt av esse

 

Ind

konj

3 sing

erat

esset

3 plur

erant

essent

Konjunktiv

I kapitel 1 nämnde vi att det i huvudsats finns olika typer av konjunktiv, och i kapitel 2 och 3 mötte vi hortativ konjunktiv. I detta kapitel möter vi ytterligare en av dem:

Optativ konjunktiv

Denna konjunktiv används i huvudsatser som uttrycker en önskan.

Presens konjunktiv anger en verklig önskan för närvarande eller tillkommande tid. Översätt med "må", "måtte". Önskefrasen inleds ofta av utinam ("o att, ack om, om blott"), vilken ofta lämnas oöversatt. Negation ne.

Ex.

(Utinam) vivat!

Leve han!

 

Quod omen di avertant.

gudarna avvända detta förebud!

 

Pronomen

Nu kommer vi till pronomen i dativ;

Possessiva pronomen

Böjs som adjektiven efter 1:a och 2:a deklinationen.

Exempel: meus i dativ singular: meo meae meo. I plural blir det meis meis meis.

Relativa pronomen, qui quae quod

Singular

Plural

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr.

Nom.

qui

quae

quod

Gen.

cuius

cuius

cuius

Dat.

cui

cui

cui

Ack.

quem

quam

quod

Abl.

quo

qua

quo

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr.

Nom.

qui

quae

quae

Gen.

quorum

quarum

quorum

Dat.

quibus

quibus

quibus

Ack.

quos

quas

quae

Abl.

quibus

quibus

quibus

 

Interrogativa pronomen, qui/quis quae quid/quod

Singular

Plural

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr.

Nom.

quis/qui

quae

quid/quod

Gen.

cuius

cuius

cuius

Dat.

cui

cui

cui

Ack.

quem

quam

quid/quod

Abl.

quo

qua

quo

Kasus

Mask.

Fem.

Neutr.

Nom.

qui

quae

quae

Gen.

quorum

quarum

quorum

Dat.

quibus

quibus

quibus

Ack.

quos

quas

quae

Abl.

quibus

quibus

quibus

 

Demonstrativa pronomen

I detta kapitel bygger vi på dem vi redan mött:

Ille illa illud = denne, den där.

Singular

Plural

Nom.

ille

illa

illud

Gen.

illius

illius

illius

Dat.

illi

illi

illi

Ack.

illum

illam

illud

Abl.

illo

illa

illo

Nom.

illi

illae

illa

Gen.

illorum

illarum

illorum

Dat.

illis

illis

illis

Ack.

illos

illas

illa

Abl.

illis

illis

illis

 

Ipse, ipsa, ipsum = (han) själv

Böjs som ille utom i nom. och ack. sing. neutrum där formen är ipsum.

 

Hic, haec, hoc = denne, den här, denne min (vår)

Singular

Plural

Nom.

hic

haec

hoc

Gen.

huius

huius

huius

Dat.

huic

huic

huic

Ack.

hunc

hanc

hoc

Abl.

hoc

hac

hoc

Nom.

hi

hae

haec

Gen.

horum

harum

horum

Dat.

his

his

his

Ack.

hos

has

haec

Abl.

his

his

his

Is , ea, id = denne, den

Singular

Plural

Nom.

is

ea

id

Gen.

eius

eius

eius

Dat.

ei

ei

ei

Ack.

eum

eam

id

Abl.

eo

ea

eo

Nom.

ii/ei

eae

ea

Gen.

eorum

earum

eorum

Dat.

iis/eis

iis/eis

iis/eis

Ack.

eos

eas

ea

Abl.

iis/eis

iis/eis

iis/eis

 

Indefinita pronomen

Nu börjar de indefinita pronomina bli så många; gå till grammatiken för att se de relevanta paradigmen.

Personliga pronomen

Första och andra person

Singular

Plural

Nom.

ego (jag)

Gen.

mei

Dat.

mihi

Ack.

me

Abl.

me

Nom.

nos (vi)

Gen.

nostri/ nostrum

Dat.

nobis

Ack.

nos

Abl.

nobis

 

Singular

Plural

Nom.

tu (du)

Gen.

tui

Dat.

tibi

Ack.

te

Abl.

te

Nom.

vos (ni)

Gen.

vestri/ vestrum

Dat.

vobis

Ack.

vos

Abl.

vobis

Tredje person

I tredje person använder man det demonstrativa pronominet is, ea id han, hon, den, det

Singular

Plural

Nom.

is

ea

id

Gen.

eius

eius

eius

Dat.

ei

ei

ei

Ack.

eum

eam

id

Abl.

eo

ea

eo

Nom.

ii (ei)

eae

ea

Gen.

eorum

earum

eorum

Dat.

iis (eis)

iis (eis)

iis (eis)

Ack.

eos

eas

ea

Abl.

iis (eis)

iis (eis)

iis (eis)

Personligt reflexivt pronomen för tredje person

gen.

sui

dat.

sibi

ack.

se (sese)

abl.

se (sese)

 

Satsförkortningar

Ablativus absolutus

I kapitel 3 introducerades ablativus absolutus. Här kommer nu lite vidareutveckling av denna satsförkortning.

1.      När predikatsablativen är ett perfekt particip med passiv betydelse, bör man översätta aktivt om det överordnade verbets subjekt även utför participets handling. Knöligt kan det låta, men det innebär helt enkelt att om det är samma subjekt i huvudsats och satsförkortning, översätter man satsförkortningen aktivt.

Detta kan göras på tre olika sätt:

Galli Romanis proelio victis ad urbem contenderunt.

 

 

(ordagrant)

(Sedan romarna besegrats i striden, skyndade gallerna mot staden.)

bisats

Sedan gallerna besegrat romarna i striden, skyndade de mot staden.

adverbial

Efter att ha besegrat romarna i striden skyndade gallerna mot staden.

samordning med predikatet

Gallerna besegrade romarna i striden och skyndade (därefter) mot staden.

 

2.      Ablativus absolutus motsvaras inte bara av temporal bisats som vi hittills nämnt, utan även av kausal bisats. De övriga kommer vi till senare under kursen.

En kausal bisats uttrycker orsak, och översätts med eftersom, emedan, därför et.c.

Ex.

Romanis proelio victis aliqui sociorum defecerunt.

Eftersom romarna besegrats i striden, avföll några av bundsförvanterna.

 

Participium coniunctum

I kapitel 3 introducerades participium coniunctum. Där gick vi igenom de fall då participium coniunctum motsvarar temporal eller relativ bisats. Dock kan den även motsvaras av andra bisatser och en av dem är koncessiv bisats. En koncessiv bisats översätts vanligen med fastän.

Ex.

Romani proelio victi animum tamen non desponderunt.

Fastän romarna besegrats i striden, fällde de likväl inte modet.

 

Perfekt particip av deponens

Perfekt particip av en del deponens uttrycker samtidig handling, istället för föregående handling. De vanligaste är:

arbitratus (arbitror 1)

troende

admiratus (admiror 1)

beundrande

palatus (palor 1)

kringströvande

ratus (reor 2)

troende

veritus (vereor 2)

fruktande

usus (utor 3)

användande

 

Bisatser

Temporala bisatser med cum historicum

Cum historicum (= då, när) inleder bisatser, som uttrycker enstaka handling i förfluten tid och har konjunktiv som översätts med indikativ.

Imperfekt konjunktiv uttrycker samtidighet.
Cum historicum står bara i berättande text.

Ex.

Caesari cum id nuntiatum esset, ab urbe profectus est.

När Caesar fick underrättelse härom, avreste han från staden.

 

Koncessiva bisatser

Koncessiva bisatser uttrycker ett medgivande eller en omständighet, trots vilken huvudsatsens handling äger rum. Huvudsatsen har ofta ett tamen , certe eller at (likväl, dock, ändå) för att visa detta motsatsförhållande.

Dessa bisatser har flera inledningsord (vi återkommer till dem senare under kursen), ett av dem är cum :

Översätts med ehuru, då däremot, medan, fastän och följs av konjunktiv som återges med indikativ.

Ex.

Quae cum ita sint, tamen pacem faciam.

Fastän det förhåller sig så, skall jag likväl sluta fred.

 

Konsekutiv relativsats

En konsekutiv relativsats uttrycker följd eller en beskaffenhet hos korrelatet, och följs av konjunktiv. Denna konjunktiv återges med indikativ eller med form av kunna.

Ex.

Non is sum, qui mortis periculo terrear.

 

Jag är inte den (=sådan, att jag), som låter skrämma mig av fruktan för döden/ som kan skrämmas av fruktan för döden.

 

Indirekt frågesats

Indirekta frågesatser har alltid konjunktiv, som i regel återges med indikativ i svenskan.

Indirekta frågesatser inleds av interrogativa pronomen, prominaladjektiv, interrogativa adverb eller s.k. frågepartiklar. Mer om detta senare.

Ex.

Nescit, quis hoc fecerit.

 

Hon vet inte, vem som har gjort detta.

 

Blandade karameller

Tempusföljd i konjunktivisk bisats

Tempus i en latinsk bisats med konjunktiv är beroende dels av dess tempusföljd, dels av dess tidsförhållande i jämförelse med den styrande satsens tid. Latinet har två slag av tempusföljd i konjunktivisk bisats:

  1. Huvudtempusföljd
  2. Historisk tempusföljd

I kapitel 4 möter vi den senare.

Historisk tempusföljd föreligger när den styrande satsen har historiskt tempus (tempus för förfluten tid): imperfekt, historisk infinitiv, presens historicum, perfectum historicum eller logicum, och pluskvamperfekt.

I bisatsen uttrycker imperfekt konjunktiv samtidig handling

De övriga har vi inte gått igenom ännu, så de återkommer vi till senare under kursen.

Ex.

Sciebam quid faceret.

Jag visste vad han gjorde.

 

Böjning av ordet domus

Substantivet domus (hus) böjdes ursprungligen efter 2:a deklinationen, men hör numera till 4:e deklinationen. Spår av den 2:a deklinationen finns dock kvar.

Kasus

Singular

Plural

Nom.

domus

domus

Gen.

domus

domuum el. domorum

Dat.

domui

domibus

Ack.

domum

domos

Abl.

domo

domibus

För att beteckna befintlighet i hemmet används ett gammal kasus, lokativ, som bara bevarats i vissa fall. Lokativ hade ändelsen -i.

domi

i hemmet

domi meae

i mitt hem

domi bellique

i krig och i fred

 

Kollektiv betydelse

Substantiv och substantiverade adjektiv i maskulinum singular har oftast kollektiv (generell) betydelse. Detta är särskilt vanligt med namn på folkslag

hostis

fienden

miles

soldaterna

Hinc Poenus, hinc Afer urget.

Här tränger punerna och där afrikanerna på.

 

Predikatsfyllnad

Predikatsfyllnad kommer som bekant efter verb som betyder vara, heta, bliva, kallas. Vanligast i latinet är självklart verbet esse. En predikatsfyllnad rättar sig efter subjektet till numerus och kasus (nominativ), med vissa restriktioner:

1. Ett adjektiv, particip, räkneord eller pronomen rättar sig helt efter subjektet:

Ex.

Ianua est aperta.

Dörren är öppen.

Nota! Neutrum singular av substantiverade adjektiv och pronomen står som predikatsfyllnad utan att rätta sig efter subjektets genus, precis som i svenskan:

Ex.

Mors malum non est.

Döden är inte något ont.

2. Ett substantiv som har olika form för maskulinum och femininum, rättar sig som predikatsfyllnad även efter subjektets genus:

Ex.

Aquila est regina avium.

Örnen är fåglarnas konung.

 

Quasi

Quasi inleder komparativa konditionalsatser med konjunktiv. Dessa översätts i svenskan med irrealt uttryck. Vi kommer att gå igenom dem noggrannare längre fram i kursen. Dock skall här nämnas att det under kejsartiden var vanligt att låta quasi uttrycka subjektiv orsak. Jämför översättningarna:

Komparativ konditionalsats

Puer clamat, quasi demens sit.

Gossen skriker, som om han vore galen.

Subjektiv orsak

 

Gossen skriker, därför att han är galen.

 

Nu tror vi att du är redo att börja med övningsmeningarna i kapitel 4! Du kan alltid gå tillbaka hit om du inte kommer ihåg. Om du misströstar och inte förstår, hör av dig till din kursledare så förklarar hon/han!
Bonam Fortunam!