Genomgång kapitel 2

I detta kapitel möter vi ett nytt kasus: ablativ

Böjningsmönster

Kasus

Dekl. 1
Fem.

Dekl. 2
Mask

Dekl. 2
oväsentligt -e

Dekl. 2
Neutr.

Dekl. 3
Konsonantstam
Mask./Fem.

Dekl. 3
Konsonantstam
Neutr.

Dekl. 3
i-stam
Mask./Fem.

Dekl. 3
i-stam
Neutr.

Dekl. 3
Blandade klassen
Mask./Fem.

Dekl. 4
Mask./Fem

Dekl. 4
Neutr.

Dekl. 5

Singular

 

Nom.

puella

servus

ager

bellum

rex

corpus

 puppis

mare

civis

fructus

cornu

res

Gen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ack.

puellam

servum

agrum

bellum

regem

corpus

 puppim

mare

civem

fructum

cornu

rem

Abl.

puella

servo

agro

bello

rege

corpore

 puppi

mari

cive

fructu

cornu

re

Vok.

puella

serve

ager

bellum

-

-

-

-

-

-

-

-

Plural

 

 

Nom.

puellae

servi

agri

bella

reges

corpora

 puppes

maria

cives

fructus

cornua

res

Gen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dat.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ack.

puellas

servos

agros

bella

reges

corpora

 puppes

maria

cives

fructus

cornua

res

Abl.

puellis

servis

agris

bellis

regibus

corporibus

 puppibus

maribus

civibus

fructibus

cornibus

rebus

Vok.

puellae

servi

agri

bella

-

-

-

-

-

-

-

-

När det gäller adjektiv ser böjningsmönstret ut så här:

Adjektiv efter 1:a eller 2:a deklinationen, bonus bona bonum:

Kasus

Singular

Plural

 

Nom.

Gen.

Dat.

Ack.

Abl.

Vok.

Mask.

Fem.

Neutr

bonus

bona

bonum

 

 

 

 

 

 

bonum

bonam

bonum

bono

bona

bono

bone

bona

bonum

Mask.

Fem.

Neutr

boni

bonae

bona

 

 

 

 

 

 

bonos

bonas

bona

bonis

bonis

bonis

boni

bonae

bona

Adjektiv efter 3:e deklinationen böjs så här:

1. fortis fortis forte

Kasus

Singular

Plural

 

Nom.

Gen.

Dat.

Ack.

Abl.

Mask./Fem.

Neutr

fortis

forte

 

 

 

 

fortem

forte

forti

forti

Mask./Fem.

Neutr

fortes

fortia

 

 

 

 

fortes

fortia

fortibus

fortibus

2. acer acris acre

Kasus

Singular

Plural

 

Nom.

Gen.

Dat.

Ack.

Abl.

Mask.

Fem.

Neutr.

acer

acris

acre

 

 

 

 

 

 

acrem

acrem

acre

acri

acri

acri

Mask.

Fem.

Neutr.

acres

acres

acria

 

 

 

 

 

 

acres

acres

acria

acribus

acribus

acribus

3. ingens ingens ingens

Kasus

Singular

Plural

 

Nom.

Gen.

Dat.

Ack.

Abl.

Mask./Fem.

Neutr

ingens

ingens

 

 

 

 

ingentem

ingens

ingenti

ingenti

Mask./Fem.

Neutr

ingentes

ingentia

 

 

 

 

ingentes

ingentia

ingentibus

ingentibus

Vad är ablativ?

Ablativ är ett kasus som inte existerar i så många andra språk, men som är mycket användbart. Ablativ är oftast adverbial till verb, adjektiv eller adverb.

Beskriver

Latinskt namn

Avlägsnande

separativus

Brist

inopiae

Jämförelse (vid komparativ av adj & adv)

comparationis

Medel/redskap

instrumenti

Värde/pris

pretii

Mått vid jämförelse

mensurae

Vägen, på vilken man färdas

viae

Sätt/omständigheter

modi

Egenskap/beskaffenhet

qualitatis

Orsak

causae

Begränsning

limitationis

Befintlighet

loci

Tid/tidpunkt

temporis

De olika ablativtyperna beskrivs allteftersom de dyker upp i texten. I kapitel två möter vi fyra typer av ablativ; instrumenti, causae, inopiae och loci.

Ablativus Instrumenti

Är medlets eller verktygets ablativ. Kan översättas med \"med\" eller \"genom\".

Ex:

calamo scribere

 

skriva med en penna

Används sällan eller aldrig om personer, då man hellre använder preposition.

Ex:

Per filium audit

 

Han hör det genom sonen.

Då ablativus instrumenti står vid verb som betyder \"förse med, vara full av\" kallas den ablativus copiae (fullhetens ablativ).

Ex.

aqua complere

 

fylla med vatten

Ablativus instrumenti står efter en del deponens ( se vidare under rubriken Verb) och deras sammansättningar, exempelvis uti 3 (använda något), frui 3 (åtnjuta något).

Ablativus Causae

Uttrycker orsak till att något händer. Kan i regel översättas med \"på grund av\".

Ex.

Mori fame

 

Dö av hunger/ på grund av hunger.

Ablativus Inopiae

Bristens ablativ, står efter verb med betydelsen \"beröva, vara utan, sakna\", samt vid adjektiv med liknande betydelse.

Ex:

frumento carere

 

vara utan spannmål

Ablativus Loci

Uttrycker befintlighet på en plats, svarar på frågan \"var?\".
Används:

  1. av ordet locus om det har attribut

Ex.

hoc loco

 

på denna plats

  1. av namn på städer och mindre öar, om de är pluralia tantum eller står i singularis av tredje deklinationen.

Ex.

Athenis

 

i Aten (nominativ = Athenae)

 

Carthagine

 

i Kartago (nominativ Carthago)

Verb:

För att bilda passiv form av verb går man till väga på samma sätt som med aktivum. Man tar verbets stam och lägger till en ändelse. Passivändelserna skiljer sig från de aktiva.

1 pers. sing.

 

-r, -or

2 pers. sing.

 

-ris

3 pers. sing.

 

-tur

1 pers. plur.

 

-mur

2 pers. plur.

 

-mini

3 pers. plur.

 

-ntur

Nota! I den tredje och fjärde konjugationen får man samma bindevokal som i aktivum.

3 person sing. & plur. presens passivum indikativ

Person

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocatur

habetur

regitur

capitur

auditur

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocantur

habentur

reguntur

capiuntur

audiuntur

3 person singular & plural presens passivum konjunktiv

konjunktiv markeras av vokalen -a- utom i konj 1där konjunktivmärket är -e-

Person

konj 1
vocare

konj 2
habere

konj 3A
regere

konj 3B
capere

konj 4
audire

1 sing

 

 

 

 

 

2 sing

 

 

 

 

 

3 sing

vocetur

habeatur

regatur

capiatur

audiatur

1 plur

 

 

 

 

 

2 plur

 

 

 

 

 

3 plur

vocentur

habeantur

regantur

capiantur

audiantur

Deponens

Ett deponens är ett verb som till utseendet är passivt, men som översätts aktivt. Jämför svenskans färdas, hoppas, andas. Latinets deponens motsvaras någon gång av deponens i svenskan: irascor vredgas, laetor glädjas.

Halvdeponens

Halvdeponens är verb med dels aktiva, dels passiva temaformer. Följ temat för att böja korrekt.

Presens infinitiv

Infinitiv är verbets grundform, den form som på svenska kan kallas \"att-form\". I aktivum slutar infinitiven på -re/-ere, i passivum på -ri/-i.

 

Konj 1

 

Konj 2

 

Konj 3A

 

Konj 3B

 

Konj 4

Aktivum

vocare

 

habere

 

regere

 

capere

 

audire

Passivum

vocari

 

haberi

 

regi

 

capi

 

audiri

 

Här kommer några oregelbundna verb:

Volo volui - velle= vilja

 

Ind

konj

3 sing

vult

velit

3 plur

volunt

velint

Possum potui - posse = kunna

 

Ind

konj

3 sing

potest

possit

3 plur

possunt

possint

 

Malo malui - malle = hellre vilja, önska

 

Ind

konj

3 sing

mavult

malit

3 plur

malunt

malint

 

Konjunktiv

I kapitel 1 nämnde vi att det i huvudsats finns olika typer av konjunktiv. I detta kapitel möter vi en av dem:

Hortativ konjunktiv

Denna konjunktiv används i huvudsatser som uttrycker en uppmaning eller befallning.

Man använder presens konjunktiv för att beteckna närvarande eller tillkommande tid. Svenskan brukar ha \"må\", \"låt oss\"

Ex.

Eamus!

Låt oss gå!

 

Audiatur et altera pars.

Må även den andra parten höras.

Adverb

Utmärkande för adverb är att det vanligen bestämmer verb, adjektiv eller andra adverb. Dess betydelseområden är t. ex. sätt, rum, tid, orsak, grad. Ett adverb är i regel adverbial i satsen, men kan även vara adverbattribut.

För att bilda adverb, utgår man från adjektivet. Till adjektivstammen lägger man adverbändelsen.

1:a och 2:a deklinationen har adverbändelsen -e.

adjektiv

honestus (= ärlig)

honest- us, alltså är stammen honest-

adverb

honest-e

 

3 deklinationen har adverbändelsen -iter, förutom typen \"prudens\" (lika i alla genus) som bara har ändelsen -ter.

adjektiv

acer

adverb

acriter

 

fortis

 

fortiter

 

prudens

 

prudenter

Nota! att det även finns adverb som inte är bildade på adjektiv.

Prepositioner

I kapitel 2 möter vi prepositioner som styr ackusativ resp. ablativ.

Styr ackusativ

 

Styr ablativ

 

ad

till

ab

av

ante

före

cum

med

in

till

de

från

inter

bland

ex

ur

per

genom

in

i

super

över

pro

i stället för

 

 

sine

utan

Nota!

Olika former för prepositionen ab:

A

endast före konsonant

Ab

före vokal och konsonant

Abs

endast i kombinationen abs te

Pronomen

Nu bygger vi ut med ablativ:

Possessiva pronomen

böjs som adjektiven efter 1:a och 2:a deklinationen.

Exempel: meus i ablativ singular: meo mea meo. I plural blir det meis meis meis.

Relativa pronomen, qui quae quod

Singular

Plural

Nom.

qui

quae

quod

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

quem

quam

quod

Abl.

quo

qua

quo

Nom.

qui

quae

quae

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

quos

quas

quae

Abl.

quibus

quibus

quibus

Interrogativa pronomen: qui/quis quae quid/quod

Singular

Plural

Nom.

quis/qui

quae

quid/quod

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

quem

quam

quid/quod

Abl.

quo

qua

quo

Nom.

qui

quae

quae

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

quos

quas

quae

Abl.

quibus

quibus

quibus

 

Demonstrativa pronomen

Ille illa illud = denne, den där.

Singular

Plural

Nom.

ille

illa

illud

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

illum

illam

illud

Abl.

illo

illa

illo

Nom.

illi

illae

illa

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

illos

illas

illa

Abl.

illis

illis

illis

 

Is , ea, id = denne, den

Singular

Plural

Nom.

is

ea

id

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

eum

eam

id

Abl.

eo

ea

eo

Nom.

ii/ei

eae

ea

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

eos

eas

ea

Abl.

iis/eis

iis/eis

iis/eis

 

Indefinita pronomen

I kapitel 2 möter vi två nya indefinita pronomen, samt bygger på det vi mötte i kapitel 1.

alius, alia, aliud, annan.

Singular

Plural

Nom.

alius

alia

aliud

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

alium

aliam

aliud

Abl.

alio

alia

alio

Nom.

alii

aliae

alia

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

alios

alias

alia

Abl.

aliis

aliis

aliis

nemo = ingen

Saknar vissa kasus, som ersätts av nullus.

 

Singularis

nom

nemo

ack

neminem

abl

nullo

alter, altera alterum = endera, den ene, den andre.

Används om två. Böjs med väsentligt -e, i övrigt som adjektiven efter första och andra deklinationen.

 

Mask.

Fem.

Neutr

Nom.

alter

altera

alterum

Gen.

 

 

 

Dat.

 

 

 

Ack.

alterum

alteram

alterum

Abl.

altero

altera

altero

 

Personliga pronomen

Personligt reflexivt pronomen för 3:e person = sig

 

Singularis och pluralis

nom

-

ack

se

abl

se

Infinitiv

Infinitiv som subjekt

Presens infinitiv kan stå som subjekt vid est med predikatsfyllnad och vid opersonliga verb.

Ex.

Errare humanum est

 

Att fela är mänskligt

 

Navigare necesse est

 

Att segla är nödvändigt

Infinitiv som ackusativobjekt

Infinitiv står i latinet, liksom i svenskan som objekt vid verb som betyder kunna, vilja, böra, försöka, våga, börja, sluta, besluta, bruka, lära sig m. fl. och vid några verb med objektiv predikatsfyllnad.

Ex.

Cenare hora quinta soleo.

 

Jag brukar äta middag klockan fem.

 

Legere docet.

 

Han lär sig läsa.

Ackusativ med infinitiv

Ackusativ med infinitiv (förkortas ami) är en satsförkortning som är mycket vanligare i latinet än i svenskan. I en ami består predikatsdelen av infinitiv och subjektsdelen av ett substantiv böjt i ackusativ.

Ex.

Video eum venire.

 

Jag ser honom komma.

I svenskan är det dock oftast mer lämpligt att översätta med en att-sats, vilket i exemplet ovan skulle ge: Jag ser att han kommer.

1.      Ackusativ med infinitiv står som subjekt:

Ex.

Fama est Caesarem deum esse.

 

Det är en sägen att Caesar var en gud.

Ex.

Necesse est servum venire.

Det är nödvändigt att slaven kommer.

 

  1. Ackusativ med infinitiv står som objekt:

säga, skriva, berätta etc.

Ex.

Narrat Homerum caecum esse.

 

Han berättar att Homerus är blind.

 

Anse, tycka, se, höra etc.

Ex.

Censes me stupidam esse.

 

Du anser att jag är dum.

 

Glädja sig, klaga etc.

Ex.

Gaudeo te vincere

 

Jag är glad att du segrar.

 

Volo (vilja), nolo(inte vilja), malo (hellre vilja), cupio(önska), studeo(eftersträva), iubeo(befalla), veto(förbjuda), cogo(tvinga), prohibeo(hindra), sino(tillåta), patior(fördraga, finna sig i).

Ex.

Volo eos currere.

 

Jag vill att de springer.

 

  1. Tempus i den svenska att-satsen beror på två faktum:

o    Eftersom vi ännu bara stött på presens infinitiv, nöjer vi oss med att konstatera att presens infinitiv innebär samtidig handling med det styrande verbet. Vi återkommer till de övriga två när vi möter dem i texten.

Ex.

Narro Iesum vivere.

 

Jag berättar att Jesus lever.

Nota! När man använder det reflexiva pronominet se som subjektsackusativ översätts detta med \"sig\" om ami:n behålls i svenskan och med personligt pronomen \"han, hon, den det\" om ami:n återges med en att-sats:

Dicit se aegrum esse

 

Han säger sig vara sjuk.

 

 

Han säger att han är sjuk.

Nominativ med infinitiv

Infinitiv står som fyllnadsinfinitiv till passiva former av vissa verb som i aktivum styr ackusativ med infinitiv. Dessa verb kommer i huvudsak ur grupperna: verba dicendi, sentiendi och voluntatis. Subjektsackusativen i en ami blir subjekt (står i nominativ) och infinitiven bibehålls, därav namnet nominativ med infinitiv.

Jämför:

Dicunt feminam bellam esse.

 

Femina bella esse dicitur.

 

Pred - subjack - pf - predinf

 

subj - pf - fyllnadsinf - pred

 

De säger att kvinnan är vacker.

 

Kvinnan sägs vara vacker.

Oblik konjunktiv efter ackusativ med infinitiv

Oblik konjunktiv uppstår i vilken bisats som helst som följer en infinitiv, en ackusativ med infinitiv eller konjunktivisk bisats. Detta förutsatt att både bisats och den överordnade konstruktionen uttrycker indirekt tal, dvs något som någon annan än författaren uttryckt. Konjunktiven översätts bara om den fanns i det direkta talet.

Ex.

Direkt tal

Omnia, quae possum, facio.

Jag gör allt jag kan.

Indirekt tal

Magister dicit se omnia, quae possit, facere.

Magistern säger att hon gör allt hon kan.

Konditionala konjunktioner

Nisi (ni) negerar hela satsen, medan si non negerar enstaka ord eller en grupp av ord.

Olika bisatser

Konsekutiv adverbialsats

Förekommer efter vilket verb och uttryck som helst och uttrycker följd.

Inledningsord:

 

ut

 

så att

 

 

Ut non

 

så att icke

I den överordnade satsen står ofta ett korrelat, som hänvisar på ut-satsen:

ita, sic

 

tam

 

så (mycket)

adeo

 

till den grad

talis

 

sådan

tantus

 

så stor

tot

 

så många

Konsekutiva satser har alltid konjunktiv, men det behöver inte översättas.

Finala bisatser

Finala bisatser har alltid konjunktiv. De inleds av ut, ne, quominus (= att, från att) eller quin (= att) - beroende på vilken typ av sats det handlar om.

Tempus är presens eller imperfekt som i svenskan översätts med skall eller skulle eller andra modala verb, ex skall/skulle få, skall/skulle kunna et.c. Här nedan följer mer specifika egenskaper för varje undertyp av finalsatsen:

Final objektsats

Motsvaras i svenskan av allmänt underordnade att-satser. De följer efter fyra typer av verb

1.      verba voluntatis (viljeverb)

2.      verba agendi (strävandets verb)

3.      verba timendi (fruktans verb)

4.      verba impediendi (verb som betyder hindra, avskräcka etc)

I kapitel 2 möter vi final objektsats efter verba impediendi. Vi återkommer till de tre övriga typerna när vi möter dem i texten.

Final objektssats efter verba impediendi

Finala bisatser har som sades ovan alltid konjunktiv.

Verba impediendi är verb som betyder hindra, avskräcka, vägra, förbjuda, akta sig, undvika etc.

Inleds av

ne

att (efter jakad sats)

 

quin

att (efter nekad sats)

 

quominus

att (efter både jakad och nekad sats)

Finalsatsen översätts med infinitiv, om subjektet eller ackusativobjektet i den överordnade satsen är detsamma som subjektet i finalsatsen. När detta inte är fallet översätts finalsatsen med en fullständig att-sats med indikativ.

Ex.

Impedivit ne hostes introiret.

Han hindrade fienderna (från) att tränga in.

 

Regulus, ne sententiam diceret, recusavit.

Regulus vägrade att säga sin mening.

 

 

 

Temporal bisats

I kapitel två möter vi temporal bisats efter dum, med två olika översättningar:

a: dum

medan, under det att

Har i regel presens indikativ som i berättande text måste översättas med imperfekt, i övriga fall med presens.

b: dum

så länge som

Har indikativ i samma tempus som huvudsatsen (samtidiga handlingar).

Konditionalsatser

En konditional bisats kan ha tre olika \"fall\": det objektiva, det potentiala och det irreala. Vi tar upp dem i den ordning vi möter dem.

Objektiva fallet

Konditionala bisatser inleds av:

si

om, såvida

nisi, ni, si non

om icke

I det objektiva fallet görs ingen antydan om antagandets förhållande till verkligheten.

Ex.

Si sol lucet, dies est.

 

Om solen skiner är det dag.

 

Nu tror vi att Du är redo att börja med övningsmeningarna i kapitel 2! Du kan alltid gå tillbaka hit om du inte kommer ihåg. Om du misströstar och inte förstår, hör av dig till din kursledare så förklarar hon/han!

Bonam Fortunam!